Inte hade jag en aning om att de skulle kännas så sanslöst fett att bli morbror. Här har vi hon! Nykittad i en klänning à la skogshuggar-steelo som till och med hade gjort självaste Dj Quick stolt.

Starka källor pekar nu på att gocarten snart kommer göra ett försök att ta sig hela vägen till Umeå från Jönnet. Helt för egen maskin. Först ska det bara bytas gasvajer, svetsas på ett golv, bytas däck etc etc…

Det kanske är så här det känns när man blir vuxen, men sen jag slutade gymnasiet för 6 år sedan, 2004, har jag känt att mitt liv hela tiden varit strikt inrättat i små enskilda epoker. Alla har inneburit att jag plötsligt slängts in i en helt ny tillvaro med helt nya människor, dock med en handfull trogna goa gubbar kvar som alltid funnits nära till hands fysiskt eller igenom facebook:en och msn:en. Det faktum att jag kan sitta ner och peka ut en exakt tidpunkt när dessa eror slutar och börjar tror jag förstärker känslan av att man helt plötsligt avancerat till en ny level.

2004 ryckte jag in i lumpen med min gode vän El Bengo, ett helt unikt år som sedan bröts av med att jag flyttade hemifrån 2005. Jag lärde känna min andra hemstad Göteborg och började knega mitt livs första heltid för en skitlön på McDonalds. Casha ut 8-9 salmons i månaden efter skatt, en hyra på 4300, mobil/internet/el för en dryg tusing och spårvagnskort samt mat för cirka tusen spänn. Man behöver inte ha kandidatexamen för att räkna ut att det krävdes en del hustlande och en stor andel måltidsersättande möslikost för att sätta dräglig prägel på livet.

När jag sedan 2006 packade ihop och började jobba på Jensens istället stod nästa era för dörren och när man helt plötsligt tjänade pengar som en normal människa kände jag mig som en prins som just ärvt konungariket. Efter lite avancemang började jag anställa alla mina gamla vänner från McDonalds och allt var frid och fröjd.

2007 var det dags för ny kula och jag bad med blandade känslor farväl av mitt kära Göteborg och Johanneberg. Det var Gnällbältets capitol Örebro som skulle ha glädjen att få göra ett tappert försök att agera hemstad åt mig. Efter en psykiskt påfrestande inledande tid i ghettot Markbacken (Knarkbacken) fick jag efter två månader möjligheten att flytta in i en helt egen 3:a på 85 kvadrat mitt i stan. Livet blev en stor portion bättre och jag lärde känna ett knippe riktigt fina människor. Det var under denna tid som jag började med mitt ganska så intensiva farande och flängande över landet då Örebro tyvärr lämnade en hel del att önska för en smålänning som längtade tillbaka till västkusten.

2008 föddes jag på nytt och fann mig själv för första gången inflyttad hemma hos min trogne vän Johan aka Main Mayne J på Hising Island. Min Folkbokföring ändrades kvickt och jag var nu en äkta Ö-bo. Respekt. Jag hade fått äran att öppna en ny restaurang i Borås och hade därför av min far fått en liten bil som senare skulle börja lyda under titlar såsom: Rishäck, Skithög, Skrotbil och Fanskap men för de mesta bara rätt och slätt: Gocarten. Jag levde nu rätt gött, hade bra koll på mitt jobb och hade mycket tid till att fara på olika spelningar och ”Skrock-Events” runt om i Europa.

Till slut blev jag dock less på ekorrhjulet och valde 2009 att tillsammans med min dåvarande gode vän Lotta att gå vidare och ta semester lite sisådär… tillsvidare. Jag flyttade in i den underbara lägenheten i Majorna där jag i skrivande stund sitter och vräker mig och gick med sånär som total frihet in i den sommar som skulle bli min bästa hittills. Vi hann med så otroligt mycket gött och roligt under sommaren och möjligheten att t.ex. bara ta en dag och lägga den på att bara ligga och läsa fanns alltid nära till hands. Midsommarfirande i Lappland med fiske i dagsljus mitt i natten kombinerades med festivalyra i ÖstTyskland, Way Out West, Italien och en stor portion Skate.

Jag tog mig också i kragen och bestämde mig för att Lotta skulle bli min tjej.  Två olika människor från två – geografiskt sett – vitt skilda platser i Sverige. Men liksom Fjällsjöarna påminner om Vättern påminner vi också om varann. Den sävlige från Lappland och den snåle från Småland. Det är inte så många människor som lyckas inspirera mig på det sätt som Lotta gör  och jag tror att någonstans längs vägen fann jag mig själv i denna mångsysslande och drömmande tjej. Detta leder oss osökt vidare in i…

2010. Ett nytt decennium och ytterligare en ny era. Jag blev förra veckan morbror till en underbar liten flicka vid namn Emy. Ytterligare ett namn i släkten som kommer understrykas med en röd ”felaktig stavning” markering i Word och motsvarande ordbehandlare. Tidpunkten hade självklart kunnat vara bättre men vad är vår vardag utan lite spänning och förnyelse? Som Lotta skulle säga det: ”En Äventyrsdag”. I morgon kommer min far över på förmiddagen med Pickupen och sedan far vi med så mycket ekipaget orkar bära upp till Norrlands huvudstad Umeå. Här ska jag tillbringa merparten av min tid framöver och förhoppningsvis kommer Jag och Lotta börja driva våran egen Restaurang och Klubb i ett anrikt hus beläget precis vid älven.

Jag älskar inte bara Göteborg och Majorna. Jag älskar Jönköping. Men framförallt avskyr jag att jag inte kommer kunna vara med och ta hand om min systerdotter här hemma och att jag inte kommer kunna hänga med mina goda vänner i samma utsträckning. Det är mycket blandade känslor så här in på småtimmarna men det är också en mycket spännande och rolig tid som ligger för mina fötter och avståndet  till nära och kära är ju trots allt inte längre än vad det är till flygplatsen och plånboken.

Har du nu orkat läsa hela den här blödiga smörjan så är du med största sannolikhet en av dem som den här krönikan riktar sig till: Real Main Maynes! Maynes som jag kommer hänga med så fort jag får råd och chans och Maynes som inte kommer tveka att sätta sig på första bästa plan för att känna på lite Norrlandshäng!

Möslibloggen kommer ju dessutom fortsätta att mala på i samma skrockiga stil som den alltid har gjort.

Skål!

Det finns ju vissa människor som är närmast kroniskt skrockiga. Jag och Bengan har en lös bunt rappare som vi alltid har uppsatt på ett skrock-konto, redo att när som helst plockas fram, lysnnas på och flabba lite åt.
En av dessa är Profilens vers på ”Håller Fortet” från Petters debut skiva. Den är hejdlöst rolig. En annan snubbe som ligger nära till att plocka fram är Profilens kompis Eye N’ I  vars debutskiva Radiorevolution brukar åka på svarven i tid och otid när man vill ha sig ett gott skratt.

Med detta i åtanke är det kanske inte så konstigt att dessa två skrockbröder också har en egen skrockgrupp ihop. Det är som upplagt för skrockfest… eller?

Faktum är att deras låt ”Telefon” som släpptes under 2009 och som nyligen blev en video är jävligt fet! Är det logiskt att två dåliga rappare blir bra tillsammans? Oavsett döm själva…

Till slut är den då här… 2009 års enligt mig bästa skivor! Ettan är inte lika självklar i år som tidigare, överhuvudtaget tycker jag hela 2009 har varit ett relativt svalt musikår men några guldkorn här och där fanns det allt. Here we go!

1. Mayer Hawthorne – A Strange Arrangement

Mayers debutfullängdare är med största sannolikhet den skiva som rullat mest hemma hos mig i år. På sätt och vis är det lite samma känsla över denna som Raphael Saadiqs skiva som kom 2008, relativt korta låtar och en oerhört snygg produktion som blir fantastiskt lyckad utan att hamna i det trendsvettiga retrofacket som verkar vara så satans populärt nuförtiden.
Den största likheten är dock att man utan tvekan kan sätta på första låten och sen bara låta skivan rulla rakt av. Jag älskar sådana skivor. Russinen i kakan hittar vi i form av låtar såsom ”Make Her Mine” , ”Maybe So, Maybe No” och ”The Ills” men som sagt, kakan är i stort sett bara ett enda stort russin.

Den gode Mayer ligger ju också på det kungliga bolaget Stonesthrow så räkna med att han lär dyka upp i ett flertal skivsammanhang under 2010. Kanske kan någon boka in en spelning med han i Sverige snart också? Annars lär jag göra det.

2. Movits – Äppelknyckarjazz

Aiit den här skivan är egentligen från slutet av 2008 men på grund av mina sviktande kunskaper och inblick i den svenska hiphopen vid det tilfället ger jag härmed mig själv möjligheten att tillföra dem till 2009 års lista. Movits är ett hiphop-swing-jazzband från Luleå som levererar riktigt grym svängig musik. Något som totalt överraskat mig efter detta år som i princip varit en enda stor kaskadspya av rutten svensk hiphop. Att svenska artister som rappar på engelska inte slår i staterna är väl ingen direkt skräll men att Movits kör en hel Usa turné och kör utsålda klubbar, på svenska? I rest my case…

Har ni inte lyssnat på den här skivan än rekommenderar jag er att göra detta omedelbart

3. Fashawn – Boy Meets World

FIn skiva som kom sent i november, på samma datum som The Roots nya platta skulle släppts. Jag citerar mig själv från ett tidigare inlägg:

”Skivan är utmärkt att slänga på när man går upp tidigt, kokar kaffe och drar igång ett storbak eller bara hänger hemma på sofflocket. Ska man gnälla på något kanske Fashawn låter lite väl mycket som en kopia av just Blu och kanske är användandet av gamla legendariska rapcitat något överrepresenterat här och där.

Botten linje: Helt ok go, vibig skiva med ett par riktigt goa spår. Framförallt trevligt att höra att Exile håller igång sin musik på ett underbart sätt och inte har svävat iväg på någon technotrancehybridshit.”

4. Academics – The Journal Vol 2

Den unge karln Academics från Ume är bara ännu ett glasklart bevis på att Norrland just nu sopar banan med resten av Sverige på hiphopscenen. Academics är alltså producent och för de som känner till han sedan tidigare känner honom säkert bäst som Trainspotters producent. Här har han kokat ihop ett eget album med blandade jänkare och norrläningar, allt med en stabil elektronisk men samtidigt organisk ljudmatta i bakgrunden. Favoritlåtar på plattan är bland annat ”På Glasets Kant” och ”Uncle K.A.”. Väl värd en genomlyssning!

5. UGK – UGK 4 Life

Den här skivan hade jag helt glömt av att den var från 2009 och således fick jag vräka in skivan här nu i sista sekunden. Sanningen är den att jag först insåg storheten i UGK under 2009 trots att El Bengo tjötat om dem konstant  flera år. Bättre sent än aldrig får man väl säga. ”The Pimp & The Bun” har varit ett av de solklara Anthemen under sommaren hemma i Majorna när man bara gled runt och inte for runt på Sverigeturné.

6. Ghostface Killah – Ghostdini Wizard Of Poetry In Emerald City

Med en titel som denna kan det ju knappast sluta väl tänker man och när man före släppet dessutom hörde Ghost beskriva skivan som hans R&B platta höjdes ju inte direkt förväntningarna speciellt. Om detta var en strategi från Ghostface sida vill jag inte spekulera i men det gjorde hursomhelst att skivan gjorde ett fullgott intryck även på en negativ djävel som mig. Speciellt diggas låten ”Guesthouse” en fiktiv händelse som spelas upp där Ghosts fruga vänstrar med den avdankade rapparen Fabolous.

7. Georgia Anne Muldrow – Ms. One

Georgia som kilar stadigt med allas vår favorit Dudley Perkins på Stonesthrow och som allt som oftast brukar höras på dennes låtar har här skakat fram ett eget alster där lite allmänt löst drägg tittar in och gästar. Om man är bekant med artister som Georgia, Dudley eller Sa-Ra Creative Partners så vet man lite vad man har att vänta sig. Vad jag vill säga med detta är att om man lyssnar på skiten för första gången så kommer man most likely undra vad fan det hela handlar om. Man behöver befinna sig i en speciell sinnesstämning för att digga detta men om man gör detta så är det en go skiva.

8. Mos Def – The Ecstatic

”Kokt korv med Mos (Def)” har vi skrockat runt i sommras när vi taggade inför hans spelning på Splashfestivalen. När han sedan ställde in så dog det av lite, skivan som karln släppte har åtminstone inte jag ägnat så mycket av min värdefulla semestertid åt förrän nu framåt slutet av året. ”History” som J Dilla proddat är en slapp låt som gästas av Talib Kweli och lite annat slappt finns även där men än har jag inte lyssnat in mig ordentligt på denna skiva.

9. Doom – Born Like This

Kärt barn har många namn, Doom – som han väljer att kalla sig den här gången – släppte i år en efterlängtad fullängdare och hade kanske omänskligt höga förväntningar på sig med tanke på tidigare monstersläpp som t.ex. Madvillainplattan. Ungefär här känns det som plattan fallerar också. Doom behöver nog kontinuiteten av en ensam producent för att man inte ska tappa intresset. Visst finns de lite goa låtar proddade av bland annat Dilla med men skivan i stort är långt ifrån en Madvillainy eller Dangerdoom.

10. Jaa9 & OnklP – Sellout

När man talar om skrock så ligger det nära till hands att nämna dessa två herrar i samma mening. Gamla ”hitsinglar” som ”Fredag” har vi skrattat hejdlöst åt vid den här tiden förra året. Vad vi inte visste då var att Grabbarna skulle släppa ett slappt album lagom till sommaren med den hejdlöst kungliga låten ”Glir Forbi” i spetsen. Lite av ett sommaranthem faktiskt.

Årets Bubblare: Prop Dylan, Blu, Q-Tip, Brother Ali, Raekwon mfl

Imorse när man for ur sängen var det så jävla kallt att inget fordon ville starta. Med mäktiga -38 grader vi flygplatsen var det med nöd och näppe som det lilla skrockplanet fick lov att lyfta. Dagen har Jag nu spenderat på att driva rundor i Stockholm, luncha med Jenkan och – efter ett litet infall – inhandla en Carin Wester. Ikväll ska jag hem till min kära Feskeby på blåsamästvästkusten, om tåget orkar hela vägen fram dvs. Tidtavlorna ser ganska brokiga ut…

…Undertiden skall det slöjdas!

Första anhalten i den årliga list-serien blir år 2009’s bästa spelningar. Sammantaget var det väldigt många spelningar som betades av under året och som vanligt är det inte helt lätt att lista denna samling. Ettan var hursomhelst ganska enkel…

1. Raphael Saadiq – Nalen, Stockholm

Jag och Jenkan hade sedan tidigt bokat in denna spelning men i sista stund blev hon sjuk och Björna ärvde biljetten istrället. Raphael Saadiq, eller Raffe, som vi kallar han, släppte under 2008 den riktigt grymma skivan ”The Way I See It” som gick på repeat i gocarten under hela vintern.
En minnesvärd kväll fint inramad på mäktiga Nalen med Band, ”Doa kör” och hela kitet. I stort sett alla låtar från senaste skivan betades av tillsammans med utvalda godbitar såsom ”Dance Tonight” och ”Don’t Mess With My Man” från Lucy Pearl konstellationen. Solklar etta.

2. Black Milk – Splash, Ferropolis

Efter att svartemjölkaren släppte sin magnifika platta ”Tronic” satt jag bara och väntade på att han skulle närma sig vårt avlånga land för en spelning. Till slut stod det klart att han blivit bokad till årets Splash-festival och då såg man ju självklart till att stå redo ordentligt i tid framför scenen. På den lilla scenen hade ett helt band lyckats trycka sig in och när piano-introt till favoritlåten ”Long Story Short” inleder showen är temperaturen redan skyhög och Black Milks produktioner gör sig otroligt bra framförda av bandet som tillför en extra nerv och tryck till uppträdandet. De som säger att Svartemjölkarn faller på sitt rappande… Tänk om!

3. Pete Rock & Cl Smooth – Kägelbanan, Stockholm

Årets mäktigaste återförening! MVG till Cl Smooth, G+ till Peter Sten.

4. Check The Rhyme – Helsinki

Finaletappen på årets mest planerade och påkostade event i vårt egna omåttligt populära ”Skrock-koncept”. The Dope Brothers + deltidsmedlemmen Abbe och TDB Circle of Trust medlemmen Björna tillsammans på ett plan med destination Helsingfors och ”Check The Rhyme”.
Denna kväll var ett litet snajdigt paket med gamla goa halvt avdankade alkoholister, förlåt, artister, såsom Paris, Lords Of The Underground, Beatnuts, Jeru The Damaja, Tha Alcoholics och sist som grädde på moset: Jedi Mind Tricks.
Mycket underhållande afton som tyvärr framåt slutet fick våra slitna ögonlock att börja falla ner till följd av den gångna veckan hårda leverne. Hursomhelst ett stående ”skrock-moment-in-time” som vi haft mycket roligt åt under året när vi ”reminiscat”.

4,5. Devin The Dude – Scratch, Göteborg

Som min vän Bengo påpekade nedanför så glömde jag i nyårsstressen en viktig beståndsdel av listan. Devin gjorde en jävligt grym spelning på intima Pusterviksbaren under försommaren och åtminstone för min del så tror jag att detta berodde på att Jag och Bengan spankulerade ner till Scratch på exakt det sätt som man bör göra till en Devin-spelning. Nämligen lugna och avslappnade utan några skyhöga förväntningar på kvällen. Bengan hade hoppat på ett impulståg till Göteborg och vi gled rundor på stan, besökte shelta och handlade lite gött, grävde skivor och begav oss sedan hem till mig och Johan på Hisingen (där jag kvartade vid den tiden). En kall balkong hindrade oss inte från att sitta ute och hälla i oss bärs och skrocka om potentiella låtar till ett sommarmixtape. Spelningen sedan sprängde alla våra förväntningar ocgh Devin var imponerande tonsäker på alla sina sångpartier. När spelningen var slut skrålade vi ”Anythang Is Plenty Maaayne” hela vägen till Björns Bar där vi skrockade igång en perfekt efterfest tillsammans med Evelina och Lotta som sedermera urartade i brädspel och mera drickande i Lottas (numera vår) lägenhet i Majorna. En riktig jävla helgjuten kväll helt enkelt!

5. Zion I – Splash, Ferropolis

Zion I var en annan grupp som imponerade stort på mig på Splash då jag ej haft glädjen att se och höra dem förut i verkligheten. Synd bara att spelningen inte var lite längre och att inte Talib Kweli kunde ta tummen ur röva och hoppa in på något gästspår när han ändå synligt stod och lurkade i kulisserna.

6. Asher Roth – Way Out West, Göteborg

Jag & Bengan har hypat den här karln rätt friskt under sommaren och han återfinns även med sin skrockiga cover på Jay-Z’s Roc Boys på mitt & Bengans sommarmixtape som släpptes i år. Spelningen var jävligt rolig och svängig och hela Ashers nördiga framtoning känns jävligt äkta på något sätt även om jag kanske inte rådiggar hans skiva.

7. Nas – Way Out West, Göteborg

Nas gjorde en underhållande uppföljning på den högt rankade spelningen i Amsterdam som återfanns på förra årets lista. I princip samma upplägg på showen fast med den mycket eminenta skillnaden att denna gång hade Nasir kostat på att släpa med sig ett liveband som levererade med råge.

8. B-Real (Cypress Hill) Musikens Hus, Majorna

B-Real’s spelning på Musikens Hus var planerat som startskottet för vårat Skrock-The-West arrangemang. I verkligheten hade vi redan vart igång ett par dygn tidigare. Således cirkulerar det ett antal mer eller mindre tvivelaktiga bilder på internet som dokumenterar om hur pass med i gemet vi faktiskt var under denna kväll. Rolig detalj var att B-Real’s egna spellista för kvällen återfanns på mitt kylskåp morgonen därpå utan att någon minns hur den hamnat där. I say no more.

9. Oh No & Roc C – Berns, Stockholm

Detta var en speciellt rolig spelning då den överlappade emellan Tua & Saras inflyttfest i sin kungliga våning i Gamla Stan och Efterfesten/Transporten till Helsinki för att se på tidigare nämnda eventet ”Check The Rhyme” Oh No var rejält i gasen och rev av låt efter låt i ett hejdundrande tempo, hela tiden ackompanjerad av den småhetsige Roc C som fyllde i mellan verserna. Mycket minnesvärd kväll som egentligen aldrig tog slut…?

10. Dead Prez – Kägelbanan, Stockholm + Way Out West, Göteborg

Dead Prez hade vi nöjet att se både i inledningsfasen av ”Skrock-The-Week” eventet och under Way Out West. Emellan dessa två spelningar hann grabbarna med att släppa mixtapet ”Pulse Of The People” innehållandes bland annat den fina låten ”Summer Time” som åtminstone för mig blev en lite sommar-anthem som hängde med troget under årets varmare hälft. Framförandet av denna låt på WoW kanske därför var lite av höjdpunkten av festivalen.

Julaftonen har stormat in och jag känner lugnet, lugnet innan stimmet. Det har vart en hel del slit innan jul och därmed har möslibloggen blivit lidande. Men nu ska vi bara ta tag i Julfriden och sedan klara av juldagen utan skandaler så ska Jag & Bengan börja fila på de traditionella årslistorna som kommer poppa fram i samband med årsskiftet. Speciellt för i år är att vi inte bara går in i ett nytt år utan ett helt nytt decennium. Med detta kommer en hel drös med nya typer av listor som måste avhandlas…

Nog om detta, nu är det Jul och nu jävlar skall det ätas!

Vi va iväg till fjälls i helgen. Det har kommit en hel del snö däruppe och lite go skoterracing var därmed utförbar!

Imorgon blir det planet ner till Skrockholm och sedan vidare…